Det är så konstigt det här med jobb... Har ju sommarjobbat och vikarierat på sååå många ställen efter vi fick gå från Outokumpu. 

Varenda ställe har kännts så bra, med arbetskamraterna..

Har man haft tur?

Det är lika nu.

 

Det är bokstavligt talat med sorg i hjärtat som jag ska sluta nätterna nu, och gå upp på 2 skift. Ett så himla bra team, alla är verkligen så bra och snälla.. det går inte riktigt att förklara hur ont i magen det gör, för att sluta på nattskiftet . Världens bästa försteman, han som fixar allt.. och mina fantastiska arbetskamrater, dom som håller humöret på topp från start, till hemgång. Som jag kommer sakna er!

Låter ju konstigt att man tar det så hårt, är ju inte direkt så att man ska sluta helt på Setra, ska ju bara byta till skiftgång.. Men har verkligen trivts så bra med folket och arbetsuppgifterna, och har ju bara jobbat där i ca 8mån, och har trivts så himla bra redan från dag 1... så ja lite måste man få "sörja"

Och det är ju så konstigt... jag kommer ju återigen komma tillbaka till där jag va för flera år sedan! Det är på Kloster jag kommer få börja igen. Setra Kloster! med 2 skift.  Det kommer bli bra, hoppas jag. Jag tror absolut att jag kommer få fina arbetskamrater där också.

 

 

Det har varit tufft med att jobba nätter, försöka få ihop vardagen med barn.. Matte har varit fantastisk, både lämnat och hämtat barnen från skola/förskola, så att jag kan få sova.. Men det funkar ju inte i längden, han ska verkligen inte behöva göra allt. Och eftersom jag fick förfrågan att börja på kloster, så kunde jag nästan inte tacka nej.

 

Tänk att det blev så bra tillslut! Fabriken som jag trodde skulle stå och förfalla, har fått nytt liv igen! Stjärnan på tornet lyser så fint över byn! 

Här kommer jag börja igen, efter nyår!